Århundraden av möten och rekreation

Den enda byggnad som finns kvar från det forna munkklostret, är det hus som Restaurang Munkklostret idag är verksamt i. Huset var under klosterperioden från 1384 och framåt, endast en våning högt. I mitten av 1600-talet fick huset en ny användning när Vadstena Krigsmanshus inrättades.

Krigsmanshuset var en sorts pensionärshem för hemvändande, sårade soldater. På 1760-talet byggdes huset om med ett andra våningsplan – det vi kallar 1700-talsvåningen (10), efter ritningar av överintendenten C. J. Cronstedt. Huset fick då den exteriör man kan se idag med en mellanliggande blindvåning mot entrésidan. Munkklostrets byggnad utnyttjades huvudsakligen för krigsmanshusets personal. De intagna på krigsmanshuset, gratialisterna, bodde i nunneklostrets västra länga (dagens hotellbyggnad). Idag finns konferensrum och sällskapsrum med bar i 1700-talsvåningen.

Afzeliussalongen namnet har satts för att hedra en av de största donatorerna, fru Märta Afzelius. Den västra grå längan i det pampiga bygge som Birger Jarl lät uppföra i mitten av 1200-talet är idag hotellbyggnad. Huset hade en viktig funktion i det nunnekloster som inrättades år 1384. Sedan klostrets stängning 1595 har det brukats för olika ändamål: krigsmanshus, korrektionsanstalt och som en del av Vadstena Hospital.

Genom en rad donationer kunde huset på 1960-talet byggas om till gästhem för Birgittastiftelsens behov. Namnet på salongen har satts för att hedra en av de största donatorerna, fru Märta Afzelius. Under klosterperioden var den salong som idag benämns Afzeliussalongen, en del av nunneklostrets vintermatsal. Vintermatsalen kunde värmas genom en varmluftsanläggning som finns bevarad under ingångsaltanen. Vadstena Klosterhotel använder numer salongen som sällskapsrum för hotellets gäster.

När du går ut genom glasdörren i huvudbyggnaden kommer du ut på gräsgården som namngavs av Heliga Birgitta. Här hade man planterat de vackraste blommor, de mest väldoftande kryddväxter och något skuggande träd som skulle locka till sig fåglar och fjärilar. Meningen med gräsgården var att nunnorna skulle vistas i denna förtrollande miljö och tänka; När det är så här vackert på jorden hur vackert ska det då inte vara i himlen?

Från gräsgården ser du också det stora tegelhuset som inte ser så märkvärdigt ut men verkligen är märkvärdigt. Detta är nämligen Sveriges äldsta icke-religösa byggnad, från början ett kungapalats! Här ligger Kungasalen och Nunnornas Kapitelsal.

Klostercafét ligger i ett litet hus vid Vätterns strand som ibland kallas Hjertstedtska villan. Huset byggdes på 1700-talet som prästbostad till Vadstena Krigsmanshus, dvs. det soldathem som uppfördes under mitten av 1600-talet i de tidigare klosterlokalerna.

Krigsmanshusets verksamhet lades ned 1783 och 1795 öppnades ett kurhus för veneriskt smittade i det forna munkklostret. Villan användes då som läkarbostad och har sitt namn efter Ludwig Magnus Hjertstedt som var stadsläkare i Vadstena 1840-1849 och överläkare vid kurhuset och Vadstena lasarett 1846-1868. Vadstena Klosterhotel driver Vadstena Klostercafé i byggnaden och i den omkringliggande trädgården.

Konventstugan är ett av de ursprungliga rummen från nunneklostrets första verksamhetstid i slutet av 1300-talet. Då användes salen som samlingssal och sommarmatsal. Denna matsal hade ingen förbindelse med den varmluftsanläggning som värmde upp vintermatsalen i den norra delen av byggnaden.

I den andra fönsternischen mot väster i konventstugan, kan man se avtryck i tegelstenarna från både djur och människa. Avtrycken har gjorts i leran innan den torkade vid bränningen. Den som en gång i tiden murade väggen kan inte ha undgått att se misstaget men har ändå valt att foga in stenarna på ett väl synligt ställe. Med lite fantasi kan vi höra muraren skratta förnöjt åt vår undran över avtrycken. Konventstugan används idag som konferenssal men också som festsa

Korsgången var den övertäckta gång som löpte runt nunneklostrets innergård, den så kallade gräsgården. Gången kunde användas som förbindelsegång mellan de olika huskropparna runt gården. Korsgången var försedd med arkader öppen ut mot gräsgården. Det finns teorier som säger att gången var helt täckt mot den södra huskroppen och att den mot det forna kungapalatset, Bjälboättens palats, var gjord av trä.

Den korridor i hotellbyggnaden som vetter mot gräsgården är den enda del av den ursprungliga omslutande korsgången från 1300-talet som fortfarande är något bevarad. Denna del av korsgången byggdes in i huset i samband med att byggnaden breddades 1646, då västra längan byggdes om till krigsmanshus för pensionerade krigsinvalider.

Idag kallas byggnaden vanligen för Folkkungapalatset och Birger Jarl lät bygga palatset åt sin son Valdemar när denne blev vald till kung år 1250. På den tiden var byggnaden betydligt ståtligare än idag, byggd i tegel vilket var det finaste material man kunde tänka sig. Föreställ dig nu att taket började ungefär där takåsen är idag, att det gick en loftgång längs hela palatset på andra våningen och att det fanns en stor riddarsal och en kyrka på andra våningen. Hela nedre botten var kungens och drottningens privata gemak. Den nyvalde kung Valdemar och hans drottning Sofie, 17 år gamla, var de första som bodde här. Då de inte tilläts regera, det gjorde pappa Birger Jarl i 16 år, ägnade de sin tid åt att förvandla området till norra Europas största nöjescentrum med baler, fester och riddarspel.

Valdemar störtades 1275 av brodern Magnus Ladulås. Hans sonson, kung Magnus Eriksson var samtida med Birgitta av Ulfåsa. Under kung Magnus tid fungerade Kungasalen som audienshall för mottagningar och domslut. Under klosterperioden gjordes flera ombyggnationer av huset och den forna audienssalen kom att brukas som arbetssal, eventuellt även som matsal. Birgitta önskade att Magnus skulle skänka palatset till det kloster för munkar och nunnor som hon önskade att uppföra. År 1346 donerade han palatset till Birgittas kommande klosterorden.

Vadstena Klosterhotel använder salen som festsal och frukostmatsal.

I den södra flygeln av munkklostret finns Munkarnas Kapitelsal den användes av munkarna som samlingssal och bönerum. Salen är den del av munkklostrets byggnad från 1384 som är bäst bevarad i sitt ursprungliga skick.

Kapitelsalen var den plats i klostret där man varje dag lyssnade till ett avsnitt (capitulum) av klosteregeln. Alla i klostret hade sin bestämda sittplats. Här kom man ihåg sina avlidna och bad för deras själar. Här beslutade man om klostrets angelägenheter, utfärdade brev och påtalade överträdelser mot regeln. Här gick man till bikt för att under strikt sekretess bekänna sina synder och tillkortakommanden och få förlåtelse. Här fördelades också dagens arbetsuppgifter.Näst efter kyrkan brukar kapitelsalen vara det rum i kloster som är rikast utsmyckat. Vi nyttjar salen som matsal till fest och bröllop samt till vigslar.

Korridoren, här fanns en del av munkarnas sovceller. Det kloster som uppfördes i Vadstena efter Birgittas anvisningar var ett så kallat dubbelkloster för både munkar och nunnor. Det som finns kvar idag av munkklostret är den byggnad som Restaurang Munkklostret är verksam i. Huset var under klosterperioden från slutet av 1300-talet och framåt, endast en våning högt. I stort sett hela byggnaden fungerade som munkarnas sovsal, med sovceller i två rader, avdelade med en korridor i mitten.

De utrymmen på var sida om korridoren där munkarnas sovceller en gång fanns, är de som numer innehåller toaletter, kapprum och förråd, samt trappan till den 2:a våning som byggdes till på 1760-talet.

Munkarnas sovsal är där Restaurang Munkklostret är idag och innehöll sex sovceller. Det kloster som uppfördes i Vadstena efter Birgittas anvisningar var ett så kallat dubbelkloster, d v s för både munkar och nunnor. Den enda byggnad som finns kvar från det forna munkklostret, är det hus som Restaurang Munkklostret idag är verksamt i.

Huset var under klosterperioden från slutet av 1300-talet och framåt, endast en våning högt. I stort sett hela byggnaden fungerade som munkarnas sovsal, med sovceller i två rader, avdelade med en korridor i mitten. Det fanns två celler under varje kryssvalv vilket innebär att det torde ha funnits sex sovceller inom den yta som idag utgörs av restaurangens matsal. Den vänstra flygeln som innehöll munkarnas kök, revs på 1760-talet och ersattes av en ny flygel med kök. Numer finns ett modernt kök i samma flygel, anpassat för nutidens höga krav på förvaring och tillagning.

Kapitelsal är ett stort rum eller hus i en klosteranläggning där den styrande församlingen (kapitel) sammanträder. Vad gäller konsttillverkningen var denna mycket stor i Vadstena kloster. Man gjorde broderier och bokmålerier, men det är framförallt väggmålningarna som är relevanta.

I klosterkyrkan fanns förmodligen inga väggmålningar som i nunnornas kapitelsal där man ser fragment av de ursprungliga kalkmålningarna. Scener ur Jesu barndom, Kristi himmelsfärd, Marie kröning och den så kallade Nådastolen, bilden av hur Gud ger världen sin son som gåva.

Den så kallade ”Vadstenamästaren” utförde som tidigast 1385 väggmålningarna i kapitelsalen med skildringar av händelser i Jesu och Marias liv. Målningarna är karakteristiska för den sköna stilen där kroppsformer är rundade och sirliga. Idag används kapitelsalen framför allt till vigslar.

Örtagården har anor från den heliga Birgittas tid. Vid Vadstena kloster var trädgårdskulturen högtstående. Medeltida örtaböcker och övriga skrifter från klostret är rika källor. Heliga Birgitta har själv lämnat de första uppgifterna om en trädgård vid det blivande klostret och Johan Päterson – Sveriges förste kände trädgårdsmästare – var Birgittas väpnare i Rom. Till yrket var han trädgårdsmästare men han började också bygga klostret 1369 (Det finns en minnesstaty i Örtagården). Han förde in många nya växter till vårt land och många växtreliker finns kvar från klostertiden som t ex Klosterliljan (Leucojum vernum) som är den mest kända och Örtagårdens symbol.

Växterna i Örtagården har anor från den Heliga Birgittas tid. Här finns örtkryddor, läkeväxter, giftdroger, historiska rosor och prydnadsbuskar. I anslutning till Örtagården med dess krydd- och medicinalväxter finns även en perennrabatt, Lustgården, där det växer gamla torp- och mormorsväxter. Här finns också ett Rosarium med historiska buskrosor, Skogsbryn och Surhåla med blommande vilda buskar och perenner.

I Munkträdgården, intill Örtagården, blommar de unika och vackra klosterliljorna på våren och det finns också ett 100-tal fruktträd av varierande ålder.

Vid bröllop är det trevligt att samlas i Örtagården och insupa dofterna och avnjuta ett glas champagne med tilltugg med gästerna. Restaurant Munkklostrets har också en Köks- och Kryddhörna i Örtagården som kockarna använder i matlagningen.

Ruinparken uppstod sedan en arkeologisk utgrävning på 1920-talet avslöjade de medeltida klostermurarna. Murarna utgör rester av konventets talehus, bryggeri och ett bageri. Bryggerihuset rivdes så sent som i början av 1800-talet.

Klostret grundades av den heliga Birgitta vid slutet av 1300-talet och var inrättat för både munkar och nunnor. De levde helt åtskilda men i Talehuset kunde de kommunicera med varandra genom täta trägaller. Där fanns också en snurrtunna och en draglåda och genom dessa kunde de byta saker med varandra, allt utan visuell och kroppslig kontakt. Snurrtunnan och draglådan har nu återskapats för att besökarna ska kunna se hur byteshandeln kunde gå till. Munkarnas och nunnornas olika rum på klostret har markerats med singel och grus i olika färger.

Klostrets ölbryggeri producerade närmare 90 000 liter öl per år för klostrets bröder och nunnor.

Under bottenvåningen i den södra delen av munkklostret finns vinkällaren. De tjocka valven har burit klosterbyggnaden sedan slutet av 1300-talet. Eftersom munkarna bryggde sitt eget öl behövdes ett stort och svalt utrymme för lagring. I källaren förvarade man även andra produkter, till exempel ost och vin. Restaurang Munkklostret har byggt upp en välsorterad vinkällare under de gamla valven, med ett sortiment som tillhör ett av de bättre i Sverige.